Mitt psyk kan suga sin kuk o slicka sig i röven

Heh. Träffade min KP E idag. Hon är korkad. Hon pratar till mig på ett lugnt sätt fast hon eg är irriterad. Tycker att det är jättebra att jag är så uppåt. Det behövs ju städas här så därför är det OK att jag stannar uppe t halvfem o tvättar köksluckorna m tvålull, samt målar dem inuti.

Alltså, jag vet ju att hon inte handgripligen inte kan stoppa mig, men jag skulle behöva få lite bekräftelse. Hon säger att jag väljer själv. Mjo. Fast när jag är mitt uppe i det så är det svårt. Det känns som om jag har tagit zopiklon liksom. Allt är speedat och jag har svårt att minnas vad jag gjort. Sen kommer lite lugnare stunder som nu, när jag börjar fundera på hur bra eg. är. Och då försöker jag be om hjälp, men jag får ingen. Så kanske jag bara inbillar mig?

Det här kanske inte alls kommer att leda till en krash?
Och sen så känns det som om det inte spelar ngn roll längre, jag har ju ändå bränt alla mina pengar (6000 på en vecka)

Mitt psyk kan suga sin kuk o slicka sig i röven

Heh. Träffade min KP E idag. Hon är korkad. Hon pratar till mig på ett lugnt sätt fast hon eg är irriterad. Tycker att det är jättebra att jag är så uppåt. Det behövs ju städas här så därför är det OK att jag stannar uppe t halvfem o tvättar köksluckorna m tvålull, samt målar dem inuti.

Alltså, jag vet ju att hon inte handgripligen inte kan stoppa mig, men jag skulle behöva få lite bekräftelse. Hon säger att jag väljer själv. Mjo. Fast när jag är mitt uppe i det så är det svårt. Det känns som om jag har tagit zopiklon liksom. Allt är speedat och jag har svårt att minnas vad jag gjort. Sen kommer lite lugnare stunder som nu, när jag börjar fundera på hur bra eg. är. Och då försöker jag be om hjälp, men jag får ingen. Så kanske jag bara inbillar mig?

Det här kanske inte alls kommer att leda till en krash?
Och sen så känns det som om det inte spelar ngn roll längre, jag har ju ändå bränt alla mina pengar (6000 på en vecka)

Oj, det var visst ett tag jag skrev här. Har ju skaffat mig en pappersdagbok också, en m fotosideor så att man kan klistra in och pyssla med. Tex så har jag klippt slingor av håret varje gång jag färgat o klistrat in. (Haha, jag har snart inget hår kvar så mkt som jag har färgat på senaste tiden.

Efter sist jag skrev har jag haft en nedåtperiod, med två överdoseringar. Den första var på efexor, jag fick ligga på miva m hjärtövervak över natten. Blev skickad till min avd sen. Där fick jag träffa drG (jag saaaaknar att ha honom som min PAL) Jag berättade för honom att jag trodde att drB skulle sätta ut alla mina meds efter denna överdosering. G tyckte inte det var troligt, eftersom jag haft reviderade depressioner.

Haha!!! Det första B gjorde på måndagen avr att sätta ut alla mina meds. Just nu har jag sänkt efexorn t hälften. Propavanen o sonatan är helt borta. (fast jag lyckades få en jourläkare att sätta in 25mg propavan o theralen vb, men när drB upptäcker det kommer de att ryka) När jag berättade för B om att jag hade utsättningsbesvär av efexorn (yrsel, labilitet, elstötar i huvudet, hjärtklappning) sa han inte särskilt mkt. Jag var skitupprör och mådde verkligen piss med supermkt ångest och självskadetankar. Han sa att jag borde vara arg på mig själv som överdoserade och skar mig själv. Mmmm, men visst, som om jag inte redan är full av självanklagelser när jag mår dåligt. A sa att jag skar Lia varje gång jag skar mig själv, lite fint metaforiskt sådär. Hurfan kan hon säga det?? Alltså, jag fattar ju att jag måste bli bättre för att kunna vara en bra mamma, men det funkar liskom inte att få mig att må dåligt över det jag gör för att sluta. Skuldkänslor leder sällan t ngt positivt hos mig.

Störtade ut fr mötet, åkte hem och bölade och skrek och skar mig. Jag stod inte ut m ångesten. Tog 20 alvedon. Jag evt ju att jag inte skulle dö på det, jag orkade bara liksom inte. Lättare att fokusera på att man måste kräkas än att själen är i tusen bitar. Ringde sjukan och åkte in. Fick ligga m motgiftsdropp i överdoseringsrummet på AVA.

Nu är det uppåt igen. Lite fööör uppåt kanske. Har varit väldigt kreativ, pysslat och färgat håret. Städat och diskat. Alltså, en rejäl höjning i aktivitetsnivån. Jag är ju på ngt sätt medveten om att jag inte är så jävla smart nu, (har tex shoppat upp 5000) men jag tänker mig liksom inte för. Jag bara gör det, tanken om att det kanske är dumt är så flyktig, jag glömmer den fort, eftersom jag är så uppe i känslan av lycka.

I förrgår satt jag på tunnelbanan och lyssnade på musik. JAg sjöng högt. Och eg kanske jag borde skämmas eller tycka att det är pinsamt, men det gör jag inte! För vaddå, bara för att jag inte är enligt normen så behöver det ju inet vara helt sepe.